torsdag 15 april 2010

Jäla siitTV

Länge sen jag uppdaterade nu. Igen. Har äntligen blivit frisk iallafall, trodde nästan ett tag att jag aldrig skulle ta mig ur den förkylningen. Fy, vilken horribel sak. Men sist jag kollade så levde jag iallafall, lite hosta och så bara men det är ju världsliga saker?
Helgen blev väldigt bra, Trumpetens mamma tog Emilia, underbara kvinna. Hon är så snäll som ställer upp och hjälper mig!
Blev en trevlig tripp till huvudstaden i fredags iallafall och lördagen fortsatte med raj raj, söndagen kände jag mest för att ligga i soffan av någon anledning och den obligatoriska herr bakispizza & co kom förbi en sväng också. Det blev en ganska kort visit dock, men trevlig.
Och från det ena till det andra så tittar jag på scrubs just nu och undrar i mitt stilla sinne, är alla tv kanaler efterblivna..? Har dom hakat upp sig på nåt sätt, eller vad är det för fel? Det borde nästan höra till allmänbildningen att veta exakt hur många ggr dom har visat en serie på TV och när den tagit slut, börjat om på samma serie igen. Och alla filmer man sitter och mimar till varje helg. Nej.. hujjedamej, lite variation kan ju vara farligt. Vi kanske slutar duscha, får sittsår i rumpan och dör av ett fastväxt, inflammationsbildande, gigantiskt konkelbär om de börjar sända nya program på tv.
Mja, jag stör mig faktiskt en skvätt på att de alltid visar samma samma år ut och år in. För en nattuggla som mig är tv:n lite av en bundis.
Nej, nu ska jag ringa den förkylda trumpeten och föreslå att vi startar en egen kanal. My God, vilken underbar värld det skulle bli.

Sweet Dreams!

tisdag 6 april 2010

Jippihaj.

4:e dagen nu med förkylningen from hell. Dags att bli på bättringsvägen nu tycker jag, det finns ju så mycket annat skoj att lägga tiden på än att ligga hemma nerbäddad i soffan hela dagarna. Men idag fick jag iallafall lite frisk luft och t.o.m lite sol! Underbart! Var ner på stan en sväng på anställningsintervju, igen. Få se om det går bättre den här gången då. Det var ju väääldigt många som skulle in på intervju så jag har väl inte så höga förhoppningar egentligen men liite positiv måste man ju vara iallafall! :) Jag försökte kurera mig så gott det gick innan jag åkte, med alvedon, hostmedicin och en massa nässpray, men en skvätt pinsamt var det ju att komma dit svimfärdig och ha röst som en förkyld anka och inte veta om jag kvackade för högt eller lågt med locken för öronen. Meeen å andra sidan så visste dom ju om att jag var sjuk redan och dom bad mig ju komma in ändå så.
Passade också på att springa in och kolla på skorna, som jag spanat in ett tag nu, och kikade ifall dom fanns kvar. Och det gjorde dom. Lite småputt (eller egentligen ganska mycket) för att jag inte har råd att köpa dom nu, men det är bara att hoppas hoppas hoppas på att dom finns kvar när jag får pengar igen! I want them. I want them bad!
Nu har jag faktiskt ingen aning om vad jag ska göra resten av dagen, eller om jag ens tänker/orkar göra något alls. Nu för stunden ska tant iallafall bädda ner sig i soffan igen och hoppas på att tvätten kommer att hänga upp sig själv och på bättre tider, när jag ändå håller på.

Ha det bäst! See ya!

fredag 2 april 2010

Låt barn vara barn!

Jag fastnade vid en dokumentär igår som handlade om en skönhetstävling för barn i England. Jag blev uppriktigt sagt ledsen när jag såg den. Små söta 7 åringar som på blodigt allvar kämpade för att vinna skiten genom att i små kläder och sminkade värre än en rysk callgirl stå på scenen och dansa som en liten strippa med rumpan vickandes åt alla olika håll. Seriöst? Varför vill man att ens barn ska växa upp i tron om att dom måste vara si eller så för att bli accepterade, och bland såna ideal och utseendefixeringar? Ena flickan blev helt förstörd för att hon inte vann, för då visste hon att hon inte var "snygg nog". Det är ju helt sjukt. Ett barn ska väl ändå inte behöva tänka på sånt?! Det är väl där föräldrarollen ska komma in redan från början och försöka få dom att förstå att dom är vackra och duger precis så som dom är? Såna här saker handlar ju enbart om föräldrarnas behov av bekräftelse och deras egna egon. Deras barn ska vara någon slags pokal till dom själva, dom vill ha dom vackraste barnen etc etc. Egoistiska idioter.
Nej lägg ner sånt där skit och låt barnen vara barn ffs. Det räcker väl redan med dom sjuka ideal som samhället tvingar så många att möta i tonåren och i vuxen ålder.

Bekräfta era barn och låt dom varje dag få veta att ni älskar dom precis som dom är. Dom är det finaste vi har och det ska dom också veta om.